Förklaringar
| Lite hjälp i början |
| Claréns Webdesign ordnar alla nedanstående punkter åt dig, utan att du behöver sätta dig in i hur det fungerar. Den här sidan är avsedd för den som ändå vill veta hur det fungerar. (vilket ju aldrig är fel) |
Domän |
Det första man skall skaffa är ett domännamn. Det kan ta en vecka innan det blir klart och är därför vettigt att börja med. Domännamnet är din adress på nätet som gör att folk kan hitta till din hemsida. Exempelvis www.mittnamn.se Domännamn läses från höger till vänster (nåja, inte bokstavligt) topdomänen är alltså bokstäverna efter den sista punkten. Det finns både nationella och internationella topdomäner. .com, .org, .net, .biz och .info är exempel på internationella topdomäner. De kan man använda oavsett var i världen man finns. Förvisso finns det ingenting som hindrar att svenska företag registrerar sig under vilken nationell topdomän som helst. Exempelvis den populära .nu som egentligen är en nationell topdomän för Nuiterna (tror jag det hette) eller .dk (Danmark) .no (Norge) .de (Tyskland) osv. Dock ger det besökaren intrycket att "jontesfrakt.dk" är ett danskt företag. Därför väljer de flesta svenska företag att registrera sitt domännamn under topdomänen .se som är Sverige. Vissa topdomäner kan ha restriktioner för vem som får ansöka. För inte så länge sedan var .se endast öppen för registrerade företag i sverige. Det var egentligen ingen dum idé eftersom den garanterade att svenska företag kunde använda sitt eget namn som internetadress. Nackdelen var att alla som inte hade något registrerat företag inte kunde få någon .se domän alls. Dessa regler är borta nu, vilket innebär att du mycket väl kan finna att ditt företagsnamn redan är upptaget som domännamn under .se. Då får man börja titta på andra topdomäner, eller underdomäner. Vissa topdomäner erbjuder underdomäner, som till exempel .m.se som är Sverige/Skåne län (alla län finns) eller .parti.se som står för Sverige/politiska partier eller .fhv.se. som är reserverad för företagshälsovården i sverige. De här underdomänerna måste man bestämma sig för från början och registrera sig för dem. De kan vara användbara om det namn du vill ha redan är upptaget, eller för återförsäljare till exempel. Om ditt företag har domänen svenskafisk.se kan din återförsäljare i Kalmar registrera svenskafisk.h.se som en fristående och oberoende domän som han själv äger. Underdomäner kan även förekomma
i ett företags domännamn som till exempel support.microsoft.com. Notera
att här kommer underdomänen före företagsnamnet.
Vi har topdomänen .com, företagsdomänen microsoft och
sedan har de lagt till en underdomän som heter support.
Den typen av underdomäner behöver inte registreras utan kan
läggas till efter behag på din webserver. Webhotellet brukar
ta en mindre årlig avgift för varje sådan underdomän. Domännamn kostar olika mycket beroende på vilken topdomän man registrerar under och vem man anlitar för att registrera den. För närvarande (mars 2006) kostar en .com adress 175:- och en .se adress 425:- hos nameisp.com. Denna kostnad betalas årligen. Förutom domänavgiften tar den som registrerar adressen ut en avgift för sina tjänster. Ytterligare ett par hundra kronor, men det är en engångskostnad. I regel finns kampanjer som erbjuder domäner för 99:- eller helt gratis i samband med att köper webhotellplats. Gå till nameisp.com eller
till domaininfo.com för
att titta närmare på domännamn. |
Webserver |
Nästa steg är att skaffa en webserver. Dina hemsidor måste ligga på en dator som kan hittas från nätet och som skickar besökarna till rätt sidor beroende på vilken adress de skrivit in i sitt sökfält. När du har din domänadress och bestämt dig för var dina sidor skall ligga så "pekar" man domänadressen till den server där sidorna finns. Det görs genom att ett IP nummer knyts till domännamnet, så varje gång någon skriver in ditt namn blir han skickad till den server som har det IP nummer namnet är knutit till. Ett IP nummer kan se ut så här 193.44.158.232. Det går alldeles utmärkt att skriva in IP nummert direkt i Internet Explorer eller Netscape, just det här nummert kommer att ta dig till Teila. Prova gärna. På den här sidan kan du knappa in adresser och få reda
på vilket IP nummer de har, eller tvärt om. Enklaste sättet att göra sin hemsida tillgänglig på nätet är att anlita ett webhotell som hyr ut plats på sina serverar och bistår med diverse service typ mailserver så du kan använda mailadresser med ditt eget domännamn. De ansvarar då även för säkerheten med brandväggar och backuper och löser alla frågor med namnservrar och dylikt. Ett alternativ är att sätta upp en egen server, men det kräver naturligtvis att man har tillräckliga kunskaper för att hantera det och en tillräckligt bra internetanslutning för att besökarna inte skall uppleva sidan som långsam. En ADSL uppkoppling räcker kanske om du inte räknar med mer än en eller ett par besökare samtidigt, och om det inte finns några filer att ladda hem för besökarna. Hemsidor med mycket trafik kräver uppkoppling via optisk kabel med hög hastighet. Att hyra in sig på ett webhotell kostar inga stora pengar för en normal hemsida, 30-150 kr per månad, kostnaden ökar med storleken på den plats man vill hyra. Så alternativet med egen server är bara intressant om man tänker hantera mycket stora datamängder, exempelvis sälja musik eller filmer som kan laddas hem direkt över nätet. Många webhotell erbjuder sig att sätta upp separata servrar för de kunder som behöver det. Sådana lösningar tar man in offerter på. Jag själv, och flera av mina kunder, använder Edenfjord USB som är billiga och ger god service, även mitt i natten när jag sitter här och sliter mitt hår. De har dessutom den bästa kontrollpanel jag sett med massor av funktioner och många olika program och moduler att installera på din hemsida med några enkla musklick. Det är viktigt när man väljer webhotell att man har klart för sig vilka funktioner hemsidan kommer att ha och tar reda på om det webhotell man väljer stödjer de funktionerna. |
Mailadresser |
När du registrerat ditt domännamn och hyrt in dig på ett webhotell kan du börja använda dina egna mailadresser. Om du har en egen webserver, måste du även köra en mailserver för att hantera mailen. Alla webhotell jag känner till har denna service som standard. Direkt när du är upplagd hos dem kan du gå in på en administrationssida och lägga upp dina egna mail adresser av typen "anders@mindomän.se" och "berit@mindomän.se". Hur många e-mail adresser man kan ha är en överenskommelse mellan dig och ditt webhotell. 10-15 stycken brukar ingå utan extra kostnad. De flesta webhotell erbjuder dessutom tillgång till "Webmail", alltså att du kan komma åt dina mail via vilken dator som helst, var du än är, och inte bara via din egen dator där mailadresserna finns inmatade i ditt mailprogram. |
Site och hemsida |
Det har påpekats att jag själv är inkonsekvent med dessa benämningar. Att jag ibland säger "site" och ibland "hemsida". Det är dock svårt att vara konsekvent då de ju inte står för samma sak. En website (sajt) skulle kunna kallas "nätplats" på svenska. Det är alltså det ställe där dina hemsidor finns. En sajt består av flera enskilda sidor, med gemensamt innehåll, länkade till varandra, ofta via någon meny. I stort sett alla hemsidor är uppbyggda på detta sätt. På svenska kallar vi ofta hela klabbet för "en hemsida". Jag tycker det låter konstigt när man säger att "min sida har åtta sidor". "Min sajt har åtta sidor" är mer begripligt. Därför föredrar jag att ibland svänga mig med uttryck som sajt, för att skilja på enheter och helheter. Det tycker jag att ni också skall göra. |
Mer info kommer här snart




